Hur prioriterar Ni i Er verksamhet?
Investeringar i ett företag sker många gånger relativt ad hoc vilket medför ökad risk för felprioriteringar.
Det finns ett antal modeller för styrning och prioritering av vilka projekt ett företag skall genomföra - det vill säga hur man ska hantera investerings- och projektportföljen.
Utmaningen är ofta att hitta rätt balans mellan olika typer av projekt, och att säkerställa att investeringar görs på rätt nivå över både kort och lång sikt.
Företag har dessutom ett behov av att hålla investeringsutrymme "öppet" för löpande behov av mer ad hoc-karaktär. Detta för att snabbt kunna skapa utveckling av produkter och tjänster, men också för att löpande kunna driva ständiga förbättringar.
En utmaning är ofta att hitta rätt nivå av styrning, validering av initiativ och rätt beslut.
Hur omfattande underlag vill, måste eller behöver man ha för detta utan att det riskerar bli trögt och tungt vilket kan motverkar snabbheten i processen och ofta hindrar att bra initiativ ens kommer till bordet.
Många företag lider av att allt för mycket sker ad hoc och att man har inte tillräcklig kontroll över att rätt projekt genomförs. Med andra ord de projekt som ger mest effekt.
Utöver detta med att tänka långsiktigt och ha balanserade projekt gäller det alltså att prioritera rätt. Hur prioriteras projekten på ditt företag?
Hur klassas i så fall värdet på dessa projekt? Vilka parametrar används? Är det ren investeringskalkylering eller tas strategiska komponenter med i analysen? Hur ofta görs omprioriteringar? Frågorna kan vara många när man ska reda ut hur en projektprioriteringsprocess fungerar eller många gånger inte fungerar.
Det gäller att hitta rätt i projektdjungeln. Annars finns risk att man investerar för mycket i något som inte behövs, för lite i något som verkligen behövs, alternativt får problem med produktkvalitet eller kundnöjdhet.
Ibland "ser man inte skogen för alla träden" - en väsentlig del kan saknas, eller behöver justeras.
Finns det tillräckligt med likvida medel (kassa, bank, kundfordringar), för att i rätt tid betala de skulder som förfaller till betalning
inom den närmaste framtiden (1 år)?
Detta relationstal bör inte vara alltför mycket under 100% för då kan betalnings-beredskapen vara i fara. Kassalikviditeten varierar dock kraftigt branschvis.
Finansiella svängningar beroende på att inbetalningar och utbetalningar inte sker
i en jämn ström t ex semesterlöner (1 gång), mervärdesskatter (1 - 12 ggr)
arbetsgivaravgifter (12 ggr), källskatter (12 ggr) etc. Vidare får till de finansiella svängningarna räknas den brist på betalningar som normalt uppträder under augusti och delvis september beroende på låg fakturering undersemestermånaden i juli. Marknadsmässiga säsongsvängningar uppträder exempelvis vid tillverkning av solglasögon, skidor, båtar etc.
Soliditet visar också hur stor del av bolagets tillgångar som företagsledning, styrelse och ägarna önskat och kunnat finansiera med egna medel. Soliditeten är ett mått på bolagets förmåga att stå emot förluster. Ju större det egna kapitalet inklusive obeskattade reserver är desto större och långvarigare förluster kan man uthärda utan att gå i likvidation eller konkurs.
Om det totala egna kapitalet är negativt (vilket inte är ovanligt för handelsbolag, och enskild firma) måste man ha klart för sig att man som leverantör, kostnadsfritt finansierar ägarnas privatekonomi.
Har ni ett varulager - hur ser den omsättningen ut? Varulagrets värde grundar sig på en bedömning av lagrets inventerade värde dvs. inklusive lagerreserv men efter inkuransavdrag. Varulagret är
tillsammans med kundfordringarna oftast de största posterna i balansräkningen varför utvecklingen bör ägnas stor uppmärksamhet.
Vad består lagret av (råmaterial, produkter i arbete, färdigvarulager)?
Om kvoten stiger kan det givetvis tyda på att försäljningen ökar med bibehållen lagernivå. Om kvoten ökar dramatiskt kan det vara uttryck för att lagret säljs ut "desperat" för att skaffa företaget likvida medel. Relationen bör normalt vara så hög och stabil som möjligt för att inte onödigt binda rörelsekapital. Branschjämförelsen indikerar om företaget har en avvikande utveckling eller annorlunda produktmix.
Nyckeltal är historik. Det är trenden för nyckeltalens förändring som är viktig att observera och dra konklusioner av. Minst tre år, helst fem, bör därför analyseras samtidigt för att få fram en rättvisande bild ”hälsotillstånd”, kreditvärdighet, etc.
Man skall försöka jämföra nyckeltalen på ett relevant sätt; att värdet på tillgångarna och skulderna kan vara både över- och underskattade, och därför först måste bli föremål för analys och justering.
Att titta i en förvaltningsberättelse - den kan innehålla viktig information av såväl negativ som positiv art. Ökar pågående arbeten på ett anmärkningsvärt sätt? Har man finansierat tillgångarna genom leasing och hur har detta påverkat jämförbarheten i nyckeltalen?
Har företaget belånat kundfordringarna eller tillämpat factoring? Revisionsberättelsen måste också alltid läsas. Innehåller den reservationer eller annan negativ antydan? Tror vi på affärsidén?
Hur ser framtiden ut för branschen? Ekonomisk rådgivare? Kompetens, kapacitet och förtroende för VD, företagsledning och styrelse? Finns betalningsanmärkningar och/eller restförda skatter? I så fall, hur förklarar företaget detta? Hur sköter företaget sina löpande betalningar; titta i egna kundreskontran eller lyssna om möjligt med andra kreditgivare.
Frågoran kan vara många - att titta på dessa tillsammans med någon utifrån kan vara till hjälp.
Konsultation mot rimlig ersättning.
Med framgång kan 1 + 1 = 3.
Arbetar i Stockholm med omnejd. Kan även åta mig uppdrag som innebär kortare resor inom landets gränser. Kan åta mig uppdrag med realtivt kort varsel, korta som längre.
En förändring i omsättningen behöver inte innebära att företaget går bättre eller sämre. Tyvärr expanderar många företag alltför snabbt på bekostnad av lönsamhet och utan beaktande av ökat krav på rörelsekapital.
När man drar slutsatser av nyckeltalet måste man också beakta att omsättningen redovisas i löpande priser, vilket innebär att vid hög inflation får man en missvisande bild av omsättningstillväxten. Därför bör man rensa siffrorna från inflationseffekten genom att räkna om siffrorna med något lämpligt index.
Vilket index man skall välja beror givetvis på vilken typ av produkter det är fråga om. Vidare är det viktigt att jämföra nyckeltalet med SBCs statistik för att kunna avgöra hur företaget hänger med i branschens utveckling.
Ett icke ovanligt sätt att expandera är genom kreditförsäljning. Detta brukar resultera i att kundkvaliteten sjunker och därmed kvaliteten på kundfordringarna. Frågan blir hur stor del av kundfordringarna som kan anses goda.
Vid osäkerhet och då stor del av tillgångarna består av kundfordringar, bör revisorn göra en genomgång av åtminstone de större fordringsposterna med utgångspunkt från ovanstående samt titta på åldersstrukturen av dessa - ju äldre en fordran blir desto osäkrare är det om den kan inkasseras.
Vidare bör man försöka kartlägga till vilka kundkategorier och branscher försäljningen sker och på så vis komma fram till de utestående fordringarnas kvalitet.
Vid osäkerhet om kvalitén på kund-fordringarna bör kontakt tas med
företagets revisor. Stora svängningar bör analyseras. Detsamma gäller om
företaget väsentligt avviker vid branschjämförelse.
Copyright © All Rights Reserved HF Konsult AB Innerhar F-skatt Orgnr 556907-6713 Produced by JM Media